En gammal suris

Idag blev jag grymt sugen på surdegsbröd. Ett litet problem bara, min gamla surdeg har haft en sorglig tillvaro i kylen de senaste veckorna (månaderna!?) och varit svältande alldeles för länge, så att baka med den är inget alternativ. Så här sorglig kan en gammal suris se ut.





Bättre då att starta en ny. Det är dessutom bland det absolut enklaste man kan göra!

Rågsurdeg
Dag 1, morgon

Blanda 1 dl ljummet vatten med 1 dl rågmjöl i en glasburk eller skål med tillhörande lock. Låt stå framme i rumstemperatur, gärna lite varmare runt 20-25 grader någonting, med locket liggande löst ovanpå (skruvas det åt kan surdegen inte jäsa som den vill).

Dag 1, kväll
Upprepa morgonens procedur. En nyblandad surdeg kan se ut såhär.





Fortsätt likadant morgon och kväll i ca 2-3 dagar, tills dess att surdegen bubblar lite fint och luktar friskt syrligt när du tittar till den efter en dags jäsning. När det är full av fina små bubblor på ytan är den färdig att baka med. Ska du inte baka just då går det bra att skruva åt locket och ställa in den i kylan. Där klarar den sig i 1-2 veckor innan den behöver mat igen. Ska man inte baka med degen då heller, utan bara mata den, så är det bästa att kasta bort minst hälften av degen innan den matas. Större surdeg kräven nämligen mer mat, och de är ju onödigt att ha en monsterdeg i kylen till ingen nytta.

Jag använder alltid Saltå Kvarns rågmjöl till mina surdegar. Tydligen ska ekologiskt mjöl vara det bästa för att få riktigt fina surdegsbröd, dessutom tycker jag att ekologiskt är trevligare på alla sätt och vis. Jag har turen att kunna skicka bud med min granne som pendlar förbi Järna där Saltå har sin lilla butik, och kan därför köpa mjöl till lite bättre pris än i i vanliga butiken. Där säljer de också 10-kilos påsar med vetemjöl och vetemjöl special som går åt som smör hemma hos mig. Kanonbra att slippa springa till affären stup i kvarten!
Bara de fina förpackningarna gör det ju annars värt de extra kronorna!.





 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0