Morfar är på besök, lilla L's morfar alltså. Och han är såklart världens bästa, roligaste och busigaste.
Det är en liten sorg för mig att båda mina föräldrar bor 30 mil bort, och framförallt för lilla L tror jag. Det där att träffas i vardagen, kunna få hjälp med barnvakt när man ska till tandläkaren eller gå ut och käka middag på stan och vara barnfri för en kväll har det inte blivit så mycket av. Vi är barnvaktsrookies kan man säga.
Det är mitt eget fel, det var inte dom som flyttade ifrån mig, utan jag som valt att bosätta mig här. Nu när vi dessutom köpt ett hus så känns det så väldigt definitivt, och faktiskt lite jobbigt när jag tänker på det. Som att det är för sent att någonsin flytta "hem" igen. Men, vi trivs ju så bra här, och det kommer att bli toppen för L att bo i ett villaområde med massor av lekkamrater och dagis i närheten. Det hade dock varit härligt med mormor och morfar nära också.
Det blir väl enklare när han är lite äldre, och vi försöker ju träffas så ofta som möjligt ändå, men det blir inte precis söndagsmiddag varje vecka.

Hur som helst har helgen hittills har varit fantatsiskt härlig, med strålande solsken från morgon till kväll, och vi har tagit det riktigt lugnt. Snart är det dags för en promenad, ochs sedan ska vi packa ner lite saker i magasin och trädgård. L ska förhoppningsvis sova förmiddagslur i vagnen under tiden.
Dags att starta dagen.